Säkerhet – Vad innebär det?
Begreppet säkerhet är mångfacetterat och kan variera lite beroende på situation. Vi har alla olika prioriteringar och upplever faror och risker annorlunda. Men det finns ändå ett antal saker som de flesta av oss håller med behövs för att vi ska känna oss trygga.
Vad betyder säkerhet för dig? För oss innebär det i alla fall att förbereda sig tillräckligt mycket för att vi och våra närmaste ska känna sig trygga i vardagen. I denna artikel delar vi med oss av några av de saker som vi tycker var och bör tänka på för att göra tillvaron lite säkrare för sig själva och för andra.
Skaffa en god brandsäkerhet
Bränder är en av de största säkerhetsriskerna i vardagen. Enligt MSB omkommer mellan 80 och 100 personer i bränder varje år i Sverige. Merparten av dessa är i byggnader, oftast i bostaden.
Det luriga med bränder är att förloppet ofta är mycket snabbt. Att bli varnad direkt med brandvarnare kan vara avgörande för att kunna sätta sig i säkerhet, larma och eventuellt släcka elden. Även bland dem som lyckas ta sig i säkerhet är det flera som dör senare till följd av brännskador eller för att de andats in giftig rök.
Vad kan du göra?
- Se till att brandvarnare i hemmet och på arbetsplatsen fungerar
- Kontrollera att det finns brandsläckare och att de är i användbart skick
- Skaffa gärna brandfilt
- Var noga med att inte lämna ljus tända eller spisen påslagen
- Ladda inte elsparkcykel, mobil, dator eller andra apparater med batterier över natten
- Lär dig hur du förebygger bränder och hur du ska agera vid brand genom att genomgå en brandutbildning
Tips – Läs även vår artikel om säkerhet på arbetsplatsen
Tillgång till första hjälpen och hjärtstartare
Du anar inte hur många liv som skulle kunna räddas om alla hade grundläggande kunskaper i första hjälpen och hjärt-lung-räddning (HLR). Vad som händer under de första minuterna av att någon drabbats av en kraftig blödning eller hjärtstopp kan vara helt avgörande för att överleva eller klara sig utan bestående men.
Varje dag drabbas över 25 personer av hjärtstopp i Sverige utanför sjukhusmiljö. Ofta på grund av hjärtinfarkt men det finns även andra orsaker. Man brukar säga att chansen att överleva minskar med tio procent för varje minut som går innan hjärt-lungräddning påbörjas.
Därför räcker det inte att ringa efter ambulans – det gäller att sätta igång direkt. Som tur är kan vem som helst genomföra en hjärt-lungräddning efter lite träning.
Blödningar är också en stor riskfaktor. Enligt Karolinska Institutet dör omkring 3000 människor per år i Sverige på grund av fysiskt trauma, traumatiska skador eller våld mot kroppen. Cirka två tredjedelar av dessa dör innan de ens kommit till sjukhuset.
En frisk person kan tappa tio procent av sin blodvolym utan att det gör stor skada. Men i intervallet 10 till 30 procent är det så mycket blodförlust att man kan dö av det.
Vad kan du göra?
- Registrera dig som SMS-livräddare.
- Ha en bra första hjälpen-låda lättillgänglig hemma, på arbetet och i bilen.
- Ha med dig ett litet första hjälpen-kit när du är ute i naturen eller på resa.
- Om du eller någon annan blöder – försök stoppa blödningen så snabbt som möjligt.
- Du kan alltid göra något, även om det saknas förband. Applicera tryck med handen, knyt åt hårt med en skjorta eller tröja o.s.v.
- Gå en första hjälpen-utbildning. Vi har även utbildning för HLR med hjärtstartare och barn-HLR.
- Skaffa en hjärtstartare till arbetsplatsen.
Skapa trygghet för efterlevande
Säkerhet upplevs ofta som något som gäller här och nu, men det är även relevant att tala om trygghet efter döden – för dina efterlevande.
Större delen av livet tänker nog de flesta av oss på döden som något avlägset, något som vi ”löser när det närmar sig”. Men det kan vara klokt att göra vissa förberedelser i god tid för att säkerställa dina efterlevandes trygghet, oavsett när du dör, till exempel om du drabbas av en olycka.
Vad kan jag göra?
- Skaffa en livförsäkring så att dina närmaste inte drabbas ekonomiskt av din bortgång.
- Skriv testamente om du vill att någon särskild person ska ärva viss egendom.
- Fyll i Vita Arkivet om du vill berätta för anhöriga vad du vill ska hända efter att du gått bort eller annat som de bör känna till.
Säkerhet i trafiken
Vägtrafiken är en av de dödligaste vardagsriskerna i Sverige. 2024 omkom 210 personer i trafiken i Sverige, långt ifrån målet med den så kallade nollvisionen. Antalet svårt skadade var 1 578 och antalet lindrigt skadade var 12 100, enligt Transportstyrelsen.
Ungefär hälften av de omkomna var så kallade ”skyddade trafikanter” och cirka 90% av dessa åkte bil. Av den andra hälften var dödsfallen ganska jämnt fördelat mellan cyklister, fotgängare och motorcyklister.
Vad kan du göra?
- Som fotgängare eller cyklist bör du vara uppmärksam även om du använder övergångsställe och när du har grönt ljus.
- Använd alltid bilbälte.
- Var nykter i trafiken, även när du cyklar eller kör moped.
- Respektera hastighetsgränser och ta hänsyn till väder och väglag.
- ”Tänk efter före”, ha marginaler och god fantasi för vad som kan hända.
- Kör en krocksäker bil med airbags och ABS, även gärna med automatiskt bromssystem och andra säkerhetsfunktioner.
Skydda dig mot våld
Av medierapporteringen förstår vi att dödligt våld tyvärr blivit ganska vanligt. Enligt Brottsförebyggande rådet (Brå) konstaterades 92 fall av dödligt våld under 2024. Våld i offentlig miljö, skjutningar och våld i nära relationer blivit alltmer uppmärksammat.
Det bästa skyddet är ofta förebyggande – att vara medveten om sin omgivning och att kunna läsa av potentiellt hotfulla situationer. I hemmet handlar det också om att skapa en trygg miljö och ha en handlingsplan om något skulle inträffa.
Vad kan du göra?
- Kontakta polis eller socialtjänst i tid vid hot om våld. Du är inte ensam!
- Undvik att röra dig ensam på natten, särskilt i områden du inte känner.
- Var uppmärksam på din omgivning. Undvik att bli distraherad av mobilen.
- Ta konflikter på allvar – våld i nära relationer bör aldrig tolereras.
- Ha ett personlarm till hands om du känner dig otrygg.
- Lär dig grunderna i självförsvar eller ta en kurs i konflikthantering.
- Och inte minst – personalen får kunskaper som kan komma att bli livsavgörande i ett läge där säkerheten sätts på prov.
Skaffa försäkringar
Försäkringar är inte bara något man ”borde ha” – de är en av de mest effektiva trygghetsåtgärderna du kan ta. En bra försäkring kan inte förhindra olyckor eller kriser, men den kan mildra konsekvenserna rejält – både ekonomiskt och praktiskt.
Oavsett om det handlar om en trafikolycka, brand i hemmet, sjukdom eller en vattenskada, kan rätt försäkring vara skillnaden mellan en jobbig situation och en fullständig katastrof. Många har någon typ av försäkring, men det är viktigt att regelbundet se över sitt skydd och kontrollera vad som faktiskt ingår – och vad som saknas.
Vad kan du göra?
- Se till att du har en hemförsäkring – det är grundskyddet för de flesta händelser
- Komplettera gärna med olycksfallsförsäkring och sjuk- eller livförsäkring
- Har du barn? Kontrollera att de är försäkrade både under skoltid och fritid
- Har du bil, cykel eller elskoter? Kontrollera att fordonet är rätt försäkrat
- Är du företagare? Se över både ansvarsförsäkring och egendomsförsäkring
- Läs igenom villkoren och uppdatera försäkringarna vid större förändringar i livet (flytt, barn, skilsmässa, etc.)
Se över din hemberedskap
Om en kris inträffar – elen försvinner, det kommunala vattnet tar slut eller är förgiftat, eller mat inte längre finns att köpa i butiken – hur klarar du dig då?
Enligt MSB bör alla hushåll kunna klara sig själva i minst sju dygn utan hjälp från samhället. Trots det saknar många tillgång till det mest grundläggande. Hemberedskap handlar inte främst om domedagsscenarier, utan om att kunna hantera verkliga situationer som stormar, cyberattacker, pandemier eller vattenläckor. Men förstås även i värsta fall krig.
Att ha en genomtänkt beredskap kan göra stor skillnad. För dig själv, dina närmaste och för samhället.
Vad kan du göra?
- Se till att du har vatten – minst 3–4 liter per person och dag i minst sju dagar
- Ha mat hemma som klarar sig i rumstemperatur och inte kräver tillagning
- Skaffa alternativ värmekälla, t.ex. gasolkamin eller värmeljus (tänk dock på brandrisken och glöm inte att ventilera!)
- Ladda upp med batterier, ficklampor, powerbanks och vevradio
- Ha kontanter – vid längre strömavbrott kan inte kort eller Swish användas
- Samla viktiga dokument, telefonnummer och mediciner på ett lättillgängligt ställe
- Gör en hemberedskapsplan: Hur kontaktar ni varandra? Var ses ni om nätet ligger nere?
