Ambulansens inställelsetider

Antalet ambulanser blir färre i Göteborg

En ambulans står tom på stationen i Gullbergsvass. Trots att den egentligen skulle ha varit ute på Göteborgs gator, kallas personal inte längre in när sjukluckor uppstår. Denna förändring är en del av en större omstrukturering där Sahlgrenska universitetssjukhuset (SU) måste spara 1,7 miljarder kronor. Tyvärr är ambulansverksamheten inte fredad från nedskärningarna, och konsekvenserna är snart märkbara.

Inom ramen för sparpaketet förväntas verksamheten göra sig av med motsvarande 8,5 årsarbetare. För Göteborgsområdet innebär detta en permanent minskning av flottan, med 2,5 färre ambulanser under dagtid. Dessutom försvinner även en sjuktransport.

Jonas Eriksson, tillförordnad verksamhetschef för ambulansen vid SU, delar sina bekymmer om de negativa effekterna av nedskärningarna. Att ta bort flera ambulanser kommer sannolikt att påverka responstiderna och förmågan att möta akuta situationer, vilket är en oroande utveckling för både personal och allmänhet.

De ekonomiska påfrestningarna på sjukhus och hälso- och sjukvårdsverksamheter tvingar ofta till svåra beslut. Men samtidigt är det viktigt att finna en balans mellan kostnadsminskningar och bibehållen kvalitet och säkerhet i vården. Ambulansverksamheten är en central del av akutsjukvården, och nedskärningar i detta område kan få betydande konsekvenser för samhällets övergripande hälsa och välbefinnande.

Väntetid ökar efter akuta 112-larm

Västra Götalandsregionen har satt upp ett mål: att ambulanser ska hinna fram till minst 90 procent av de mest akuta larmen inom 20 minuter. Trots denna målsättning är det svårt för verksamheten att upprätthålla politikernas önskemål.

Statistiken avslöjar istället att invånarna upplever allt längre väntetider på ambulanserna. För tio år sedan var medianväntetiden för göteborgarna 12,2 minuter vid prio 1-larm, som klassificeras som akuta och livshotande. Förra året hade denna medianväntetid ökat med nästan fyra minuter till 15,8 minuter.

”Det är ett nationellt problem, och det finns många faktorer som gör att ledtiderna försämras. Det handlar om allt från infrastruktur till att vi har ett större antal uppdrag”, förklarar Jonas Eriksson, tillförordnad verksamhetschef för ambulansen på Sahlgrenska universitetssjukhuset (SU).

Enligt Eriksson påverkas ambulansverksamheten av en rad komplexa faktorer, inklusive ökad belastning, infrastrukturella utmaningar och andra omständigheter. Detta nationella problem tyder på behovet av att utvärdera och eventuellt omstrukturera ambulansverksamheten för att möta det växande trycket och bibehålla en högkvalitativ akutsjukvård. Utmaningarna för att minska väntetiderna och nå upp till de uppställda målen kräver en noggrann analys och åtgärdsplan från hälso- och sjukvårdsmyndigheterna.

Chansen att överleva ett hjärtstopp

Chansen att överleva hjärtstopp minskar med cirka 10% för varje minut som går utan adekvat hjärt-lungräddning (HLR) och defibrillering. Hjärtstopp inträffar när hjärtat plötsligt slutar slå effektivt, vilket leder till att syre inte når hjärnan och andra organ.

Snabb respons är avgörande vid ett hjärtstopp. Att påbörja hjärt-lungräddning (HLR) och använda en defibrillator (om tillgänglig) är viktigt för att återställa hjärtrytmen. För varje minut som passerar minskar chansen att överleva, och därför är det avgörande att starta livräddande åtgärder så snart som möjligt.

Det är därför viktigt att människor är utbildade i grundläggande hjärt-lungräddning och vet hur man använder en defibrillator. Offentliga platser, arbetsplatser och hälso- och sjukvårdsenheter försöker ofta placera defibrillatorer på lättillgängliga platser för att öka chanserna till överlevnad vid ett plötsligt hjärtstopp. Tidig intervention kan vara avgörande för att rädda liv och minska risken för permanenta hjärnskador.

Livräddande forskning: Snabbt ingripande fördubblar överlevnaden vid hjärtstopp

Ny forskning från Centrum för Hjärtstoppsforskning vid Karolinska Institutet och Södersjukhuset, tillsammans med Högskolan i Borås, har avslöjat att hjärt-lungräddning (HLR) under väntan på ambulansen kan fördubbla chansen till överlevnad vid hjärtstopp. De båda studierna, publicerade i den ansedda medicintidskriften New England Journal of Medicine, indikerar också att frivilliga SMS-livräddare har spelat en betydande roll i att öka andelen patienter som får livräddande HLR.

Jacob Hollenberg, hjärtläkare på Södersjukhuset och forskningsledare vid Centrum för Hjärtstoppsforskning, kommenterade resultaten och betonade att studierna tydligt visar att hjärt-lungräddning är en effektiv och livräddande behandling. Han poängterar vikten av att öka benägenheten att snabbt ingripa vid misstänkta hjärtstopp.

En av studierna analyserade över 30 000 fall av hjärtstopp utanför sjukhus i Sverige. Resultaten visade att behandling med hjärt-lungräddning före ambulansens ankomst var associerad med en överlevnadschans som mer än fördubblades. Denna dramatiska effekt var konsekvent oavsett ålder, kön, plats, underliggande orsak till hjärtstoppet, EKG-mönster och tidsperiod. Forskarna framhåller studiens unika aspekter, inklusive det stora antalet analyserade fall, reproducerbara data över tre decennier och noggrann korrigering för möjliga felkällor.

Denna forskning understryker vikten av att uppmuntra och utbilda allmänheten i hjärt-lungräddning och stärker argumentet för snabbt ingripande vid misstänkta hjärtstopp för att öka chanserna till överlevnad.

Sammanfattning

En persons som drabbas av hjärtstopp är helt beroende av sin omgivning innan ambulans anländer. Chansen att överleva ett hjärtstopp minskar med 10% per minut. Det innebär att efter 10min är en person som drabbats av hjärtstopp avliden, om ingen gjort något. Ambulansens inställelsetid ställer oerhörda krav på medmänniskan för att en person ska kunna överleva ett hjärtstopp.

Det är möjligt att rädda en person med hjärtstopp innan ambulansen anländer genom att snabbt inleda hjärt-lungräddning (HLR). Tidig intervention är avgörande, eftersom chansen att överleva minskar med varje minut som går utan adekvat behandling.

Hjärt-lungräddning (HLR) innebär att du ger bröstkompressioner för att pumpa blodet genom kroppen och luftvägshållning för att hålla luftvägarna öppna. Om det finns en defibrillator tillgänglig, bör den användas så snart som möjligt för att återställa en normal hjärtrytm. Moderna defibrillatorer är konstruerade för att vara användarvänliga och ger instruktioner för hur man använder dem.

Om du är osäker på hur man utför HLR eller om du tvekar att använda en defibrillator, kan du få hjälp av nödcentralen genom att ringa 112 (eller motsvarande nödnummer i ditt land). Nödoperatörerna kan ge vägledning och stöd över telefon.

Att utbilda allmänheten i grundläggande livräddningsmetoder och att ha fler människor som är beredda att agera i nödsituationer kan göra en betydande skillnad i överlevnadsstatistiken för personer som drabbas av hjärtstopp utanför sjukhuset. Snabbt ingripande ökar chanserna till överlevnad och kan minimera risken för permanenta hjärnskador.


Publicerat

i

av

Etiketter: