Solsting & värmeslag – farliga effekter av hetta

Under varma sommardagar lockas många av solen och dess värme. För det mesta räcker det med att dricka vatten och ta skugga för att hålla sig frisk. Men ibland kan kroppens förmåga att reglera temperaturen överbelastas. Då riskerar man att drabbas av solsting eller värmeslag – två allvarliga tillstånd som kan kräva medicinsk vård. I denna artikel går vi igenom skillnaderna, symtom, orsaker, riskfaktorer, behandling och hur du förebygger att bli sjuk i värmen.

Vad är solsting?

Solsting, även kallat insolatio, uppstår när huvudet och nacken utsätts för långvarig, direkt solstrålning. Den starka värmen från solen leder till en lokal överhettning av hjärnan och hjärnhinnorna. Detta kan ge svullnad och påverka kroppens temperaturreglering.

Solsting är i grunden en form av värmeskada, men det skiljer sig från värmeslag på det sättet att kroppens temperatur ofta är normal eller bara lätt förhöjd. Däremot uppkommer neurologiska symtom som huvudvärk, yrsel och illamående.

Vad är värmeslag?

Värmeslag, eller heatstroke, är ett mycket allvarligare tillstånd än solsting. Här klarar kroppen inte längre av att kyla ner sig själv genom svettning. Kärntemperaturen i kroppen stiger snabbt, ofta över 40 grader Celsius. Den höga temperaturen skadar celler och organ, påverkar nervsystemet och kan i värsta fall leda till medvetslöshet eller död.

Värmeslag kan orsakas av långvarig vistelse i en mycket varm miljö (till exempel i ett överhettat rum eller under fysisk aktivitet i solen), men behöver inte nödvändigtvis bero på direkt solstrålning.

Värmeslag – så vet du att du drabbats.

Orsaker och riskfaktorer

Solsting:

Långvarig exponering för direkt solljus på huvudet och nacken, särskilt mitt på dagen.
Brist på huvudbonad.
Varm och stillastående luft.

Värmeslag:

Kraftig fysisk ansträngning i varmt klimat (så kallat ansträngningsrelaterat värmeslag).
Hög luftfuktighet som hindrar svett från att avdunsta.
Vistelse i heta, dåligt ventilerade miljöer.
Uttorkning som försvårar kroppens kylning.

Särskilt känsliga grupper:

Idrottare och personer som arbetar fysiskt i höga temperaturer.
Äldre personer.
Små barn och spädbarn.
Personer med hjärt-kärlsjukdom eller lungsjukdom.
Personer som tar läkemedel som påverkar svettning eller vätskebalans (t.ex. diuretika, betablockerare).

Symtom på solsting

Många föreställer sig att hjärtstopp främst drabbar äldre personer med redan kända hjärtproblem. Men så är inte alltid fallet. Inom elitidrotten, där kropparna pressas till det yttersta, finns en förhöjd risk, särskilt bland unga under 35 år.

Symtomen kommer ofta smygande efter en stund i solen:

Bultande huvudvärk.
Yrsel.
Illamående och ibland kräkningar.
Rödflammig och varm hud, särskilt i ansikte och nacke.
Förvirring eller irritabilitet.
Trötthet och svaghetskänsla.

I svårare fall kan medvetandepåverkan uppstå.

Symtom på värmeslag

Vid värmeslag är symtomen mer dramatiska och kan snabbt förvärras:

Mycket hög kroppstemperatur (över 40 °C).
Huden är torr och varm (svettningen upphör).
Förvirring, agitation eller hallucinationer.
Krampanfall.
Medvetslöshet.
Snabb puls och andning.

Värmeslag är ett akut medicinskt tillstånd som kräver omedelbar vård.

Skillnaden på solsting och värmeslag

Egenskap	Solsting	Värmeslag

Orsak

Direkt solstrålning mot huvudet

Överhettning av hela kroppen

Kroppstemperatur

Normal eller lätt förhöjd

>40 °C

Svettning

Oftast bevarad

Försvinner

Allvarlighetsgrad

Vanligen lindrig–måttlig

Livshotande

Behandling

Kyla, vila, vätska

Akut nedkylning, ambulans

Första hjälpen och behandling

Vid solsting:

Flytta personen till skugga eller svalt utrymme.
Ta av mössa eller hatt.
Kyl huvudet försiktigt med kalla, våta handdukar.
Ge vätska om personen är vaken.
Låt personen vila tills symtomen klingar av.
Kontakta vård om symtomen förvärras eller inte förbättras.

Vid värmeslag:

Stanna kvar tills ambulansen kommer.
Ring 112 omedelbart.
Flytta personen till en sval plats.
Ta av kläder.
Börja aktiv nedkylning: duscha med svalt vatten, fläkta huden, lägg kalla kompresser på nacke, ljumskar och armhålor.
Lägg personen i stabilt sidoläge om hen är medvetslös men andas.

Förebyggande åtgärder

För att undvika solsting och värmeslag kan du tänka på följande råd:

Använd hatt eller keps i solen.
Undvik fysisk ansträngning mitt på dagen (kl. 11–15).
Drick rikligt med vätska, även om du inte känner törst.
Ta regelbundna pauser i skugga eller svala utrymmen.
Klä dig i luftiga, ljusa kläder.
Använd solskydd.
Var särskilt uppmärksam på barn, äldre och djur i värmen.
Lämna aldrig någon i en stillastående bil i solen.

När ska du söka vård?

Kontakta sjukvården vid:

Kraftig huvudvärk eller illamående som inte går över.
Påtaglig förvirring.
Tecken på medvetslöshet.
Kroppstemperatur över 40 °C.
Krampanfall.

Tveka inte att ringa 112 vid allvarliga symtom.

Sammanfattning

Solsting och värmeslag är exempel på hur värme kan bli farlig om kroppen inte kan kyla ner sig. Med rätt kunskap och snabba åtgärder kan du skydda dig själv och andra. Kom ihåg: att förebygga överhettning är alltid enklare än att behandla konsekvenserna.